Allt om inflationen

Efter fem års forskning har vi vänt på alla stenar som berör nationalekonomisk stabilitet och inflation. Sanningen och svaren på de många frågorna visade sig ofta vara förvånande och ledde i många fall till fler följdfrågor än svar. Men slutsatsen blev tillslut glasklar.

Inflation och konsumentprisindex har idag knapt något med styrräntor och ekonomisk stabilitet att göra. Vilket innebär att Riksbankens uppdrag blir missvisande och därmed omöjligt att uppfylla. 

Vad är Inflation?

"Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån i ett land, som innebär att du får mindre för dina pengar än för ett år sedan."

Inflation är alltså en ekonomisk term som beskriver den generella ökningen av prisnivån på varor och tjänster i en ekonomi över tid. När inflationen stiger, minskar pengars köpkraft, vilket innebär att samma mängd pengar kan köpa färre varor och tjänster. Detta mäts vanligtvis med hjälp av ett index, exempelvis konsumentprisindex (KPI), som spårar prisförändringar för en "korg" av vanliga konsumtionsvaror och tjänster.

Inflation uttrycks som en procentuell förändring av prisnivån under en viss tidsperiod, vanligtvis på årsbasis. Om inflationen är 2 procent betyder det att varor och tjänster i genomsnitt kostar 2 procent mer än de gjorde föregående år.

Orsaker till inflation

Inflation uppstår vanligtvis av två huvudorsaker:

1. Efterfrågeinflation (demand-pull inflation):
   När efterfrågan på varor och tjänster ökar snabbare än utbudet, stiger priserna. Detta kan hända under ekonomiska högkonjunkturer, när konsumenter och företag spenderar mer pengar. Men! efterfrågan har idag en extremt liten påverkan på dagens globala konsumentpriser. Denna faktor var större förr i tiden när produktion och konsumtion var mer lokalt. Idag står den för ungefär 5% av vår totala inflation. 

2. Kostnadsinflation (cost-push inflation):
   När produktionskostnaderna stiger, exempelvis på grund av högre löner eller stigande råvarupriser, överför företag dessa kostnader till konsumenterna i form av högre priser. Kostnadsinflationen står idag för ungefär 80% av vår totala inflation. 

3. Andra faktorer som påverkar inflation är penningmängden i ekonomin, där ett överskott av pengar kan driva upp efterfrågan och därmed priserna, samt växelkursförändringar som påverkar priset på importerade varor. Dessa faktorer står ungefär för 15% av vår totala inflation. 

Skillnaden mellan prisinflation och tillgångsinflation

Det är viktigt att förstå skillnaden mellan prisinflation och tillgångsinflation, eftersom båda typerna påverkar ekonomin, men på olika sätt och med olika konsekvenser.

• Prisinflation avser ökningen av priserna på varor och tjänster som konsumenter köper, och mäts ofta med konsumentprisindex (KPI). Denna typ av inflation påverkar direkt hushållens köpkraft och är det mått som Riksbanken använder för att bedöma och styra penningpolitiken. Prisinflation drivs av faktorer som stigande energikostnader, högre råvarupriser eller förändringar i efterfrågan.

• Tillgångsinflation, å andra sidan, avser ökningen av priser på tillgångar som fastigheter, aktier, obligationer och andra investeringar. Detta uppstår ofta när räntor är låga, vilket gör det billigare att låna pengar för att köpa tillgångar. Som en följd kan tillgångsvärden stiga utan att det återspeglar en verklig förbättring av ekonomiska fundament, såsom produktivitet eller företagsvinster.

En tydlig skillnad är att prisinflation har en direkt påverkan på vardagliga kostnader, medan tillgångsinflation främst påverkar förmögenhetsfördelningen. I Sverige har lågräntepolitiken och minusräntan under högkonjunktur bidragit till en kraftig tillgångsinflation, särskilt på bostadsmarknaden. Detta har lett till ökande skuldsättning hos hushåll och förvärrat ekonomiska klyftor, eftersom de som redan äger tillgångar gynnas oproportionerligt mycket.

Varför är inflation viktigt?

Inflation är ett centralt mått inom ekonomin eftersom det påverkar både hushållens ekonomi, företagens beslut och regeringens ekonomiska politik. Här är några av de viktigaste anledningarna till varför inflation spelar en avgörande roll:

1. Köpkraft och levnadskostnad:
   Inflation påverkar hur mycket människor kan köpa för sina inkomster. När priserna stiger snabbare än lönerna, minskar hushållens köpkraft, vilket kan leda till minskad konsumtion och lägre livskvalitet.

2. Ekonomisk stabilitet:
   En måttlig och stabil inflation, som ofta anges kring 2 procent, ses som positiv för ekonomin eftersom det skapar förutsägbarhet. Hög inflation, däremot, kan leda till osäkerhet, minskad investering och potentiella sociala problem. Deflation (fallande priser) kan vara ännu mer skadlig, eftersom det kan leda till minskad konsumtion och ekonomisk stagnation.

3. Penningpolitik:
   Centralbanker, som Riksbanken i Sverige, använder inflation som ett verktyg för att styra ekonomin. Genom att höja eller sänka styrräntan påverkar de kreditkostnaderna och därmed konsumtion och investeringar. Ett inflationsmål hjälper centralbanker att skapa stabilitet och förtroende för penningpolitiken.

4. Fördelning av resurser:
   Inflation påverkar olika grupper på olika sätt. Hög inflation kan gynna låntagare, eftersom skulder minskar i realvärde, men missgynna sparare, vars besparingar förlorar köpkraft. Därför är det viktigt att balansera inflationen för att minimera ekonomiska klyftor.

5. Internationell konkurrenskraft:
   Om ett land har högre inflation än sina handelspartners, blir dess varor och tjänster dyrare på världsmarknaden, vilket kan minska exporten och försvaga den ekonomiska tillväxten.

Utmaningar med att mäta inflation

Trots dess betydelse är inflation i princip helt omöjlig att mäta exakt. Konsumentprisindex reflekterar genomsnittliga förändringar på ett begränsat antal varor, men tar inte hänsyn till individuella skillnader i konsumtion eller kvalitetsförändringar i varor och tjänster. Dessutom påverkar bostadspriser och hyror inflation på olika sätt beroende på metodologin.

För att hålla rätt ekonomisk fart måste Riksbanken titta på rätt mätare!