Det grundläggande problemet i vår ekonomi är att Riksbaken allt för ofta justerar räntan åt fel håll. orsaken till detta beror framför allt på två saker. Först och främst är Riksbankens uppdrag felformulerat för att kunna skapa ekonomisk stabilitet i landet. På grund av det felaktiga uppdraget tittar Riksbanken på fel ekonomiska instrument. Men för att förstå detta problem närmare måste man först förstå Riksbankens uppdrag. 

 

Riksbankens uppdrag.

Riksbanken är Sveriges centralbank och en myndighet under riksdagen. Riksbanken ansvarar för penningpolitiken med målet att hålla inflationen låg och stabil över tid. Vi ska också bidra till att det finansiella systemet är stabilt och effektivt och att allmänheten kan göra betalningar. Riksbanken ansvarar även för att ge ut sedlar och mynt.

Så, med denna uppdragsbeskrivning förutsätter riksdagen att låg inflation och stabil ekonomi går hand i hand. Frågan är då hur Riksdagen ska aggera när de inte gör detta. Hitills har Riksbanken tyvärr prioriterat låg inflation före ekonomisk stabilitet. Vilket då skapar ekonomisk obalans. 

För att kunna genomföra sitt uppdrag har Riksbanken olika verktyg att använda:

  • Styrräntan är Riksbankens huvudsakliga penningpolitiska verktyg. Genom att höja eller sänka reporäntan påverkar Riksbanken kostnaden för bankernas upplåning, vilket i sin tur påverkar räntorna för företag och hushåll.
  • De kan köpa eller sälja valuta för att påverka kronkursen och därigenom indirekt påverka inflationen.
  • Riksbanken genomför köp eller försäljningar av värdepapper på marknaden för att påverka likviditeten i banksystemet.
  • Riktade lån till banker med förmånliga villkor för att stimulera utlåning till företag och hushåll. 
  • Genom sina penningpolitiska prognoser kan Riksbanken påverka marknadens och allmänhetens inflationsförväntningar. 

 

Styrräntan

Styrräntan är den ränta som banker betalar eller får när de lånar pengar av Riksbanken. 

Så, genom att höja eller sänka styrräntan kan Riksbaken indirekt reglera pengamängden och därmed värdet på pengar.

Men det styrräntan inte kan reglera är priset på varor och tjänster (KPI) eftersom att dessa marknader mer styrs av andra faktorer som råvarupriser och produktionskostnader. Utbud och efterfrågan efterfrågan som man ofta pratar om påverkar snarare volymerna snarare än priserna. Detta syns bl.a. tydligt i Riksbankens felaktiga inflationsprognoser. Däremot har styrräntan en direkt påverkan på tillgångsmarknader och priset på tillgångar. Men eftersom tillgångar är exkluderade från inflationen så det syns inte i inflationsiffrorna som presenteras. 

 

Ekonomsik stabilitet

För att uppnå ekonomsik stabilitet kan Riksbanken reglera den totala mängden pengar i vår ekonomi och på så sätt skapa olika förutsättningar för låg och högkonjunktur. 

Men om inflationen är låg och konjunkturen är hög. Vilket vi i stort sätt hade under ett decenium. (2011-2021) Då får Riksbanken stora problem att uppfylla till uppdrag. Vilket resulterar i panikartade årgärder som att införa minusräntor under högkonjunktur. 

 

Sammanfattning

Om rikbakens primära uppdrag istället skulle vara att uppnå ekonomisk stabilitet genom en reglerad styrning av den totala pengamängden. Så att räntan primärt höjs i högkonjunktur och sänks i lågkonjunktur. Då skulle vår ekonomiska verklighet troligtvis se helt annorluda ut.