Måttet inflation har många begränsningar som kanske inte uppmärksammas tillräckligt. Första begränsningen ligger redan i begreppet inflation. Vad menas egenligen? 

 

1. Riksbanken benämning av inflation är:

”Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån som gör att man kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar. Priset för samma korg med varor i affären stiger över tiden och pengarna minskar alltså i värde.”

Utmaningen här är att man blandar ihop pris och värde. Så vad är det egenligen man menar. Pengars värde har direkta kopplingar till styrräntan och tillgångar men inte prisinflationen. Vill man justera pengars värde gör man det dels genom styrräntan, men då ska man inte titta på inflationssiffrorna för att se effekten. Utan man bör snarare titta på den totala mängden pengar som finns i landets ekonomi.  

Exempel: En butiks säsongsrea har inget med pengars värde att göra, utan den sänker enbart priset och värdet på produkten.

Ett annat exempel: Mellan 1998 och 2024 var den årliga KPIF inflationen ungefär 2% och den och totala 67%.Under samma period öka deden totala pengamängden M3 per år med 6,6% och totalt med över 424%. Detta tydligör hur otroligt missvidande våra inflationssiffror faktiskt är.   

2. Att beräkna inflation

Nässta begränsning ligger i möjligheterna att faktiskt beräkna inflation. Det är nämligen i princip helt omöjligt att få fram rätt siffra. Det kan som bäst bli en hyfsad uppskattning. Eftersom att unnderliggande data minst sagt är begränsad. Alla priser mäts inte kontinuerligt. Samtidigt som förpackningarna hela tiden förändras. Det finns därför inte en siffra som är exakt. Sedan är det i princip omöjligt att mäta förändringar i kvalitet. Hur ska man kunna jämföra en TV idag med en TV för 25 år sedan? 

Så det enda vi kan vara helt säkra på är att inflationssiffran är fel. Frågan är med hur mycket. 

 

3. Pengars värde 

En tredje begränsning är definitionen av pengars värde. Ur ett Riksbanksperspektiv borde det faktiska värdet vara viktigare än pris. Om exempelvis priset för samma korg med varor i affären är det samma över tid, men man säljer dubbelt så många korgar. Då har det totala värdet fördubblats, medan inflationen samtidigt är noll. Vilket direkt ställer till det för Riksbankens olika prognoser. 

 

4. Styrräntans förmåga att påvärka priser

Slutligen är det så att om förändringar i inflationen direkt påverkar styrräntan utan att styrräntan i sin tur påverkar konsumentpriserna, så är inflationsmåttet i princip helt värdelöst ur ett ekonomiskt prispespektiv. 

 

5. Vad som faktiskt säljs

Inflationen mäter endast pris och inte volym. Om intresset för olika varor minskar eller ökar så påverkar det försäljningsvolymerna och det totala värdet men inte nödvändigtvis priserna. Sedan är det så att inflationen endast mäts på ett begränsat antal varor. Vilket såklart då blir ännu mer missvidande. Så sannolikheten att inflationssiffran är korrekt är i princip noll. 

 

6. Inflationsmålet

Inflationsmålet är absolut ingen naturlag som måste följas till vilket pris som helst, Utan snarare en rekommendation eller riktlinje att sikt mot. Misstolkar men detta kan konsekvenserna bli ganska stora. 

 

Summering

Med alla dessa begränsningar förstår man att sannolikheten att inflationssiffran är korrekt, i princip är noll. Då kan man såklart fråga sig, varför vi då använder inflation som mått, för att reglera styrräntan. Vad är det grundläggande syftet? Eller beror allt i grunden på en felaktig uppdragsbeskrivning till Riksbanken från Riksdagen? 

Hur som helst måste förändringar göras, för att vi ska få en stabilare och tryggare ekonomi i framtiden.